Nu får jag snart ge mig!

Att jag är fullständigt förvirrad,lagom yr och ganska så senil är allmänt känt, men idag tog jag nog priset..
Jag hade bestämt mig för att inhandla en ny dammsugare till mamma för hennes ger en nästan tinnitus (och jag har för mig att det var jag som handlade även den dammsugaren till henne eftersom jag höll på att flippa ut på den hon hade innan den)
Sagt och gjort, jag lastade in mig själv, Sam och min syster i bilen och så körde vi till netonnet's lagershop och handlade en ny dammsugare.
Sen körde vi hem igen.
Väl uppe hos mamma så packade jag upp dammsugaren.. och började skratta.
Jag hade lyckats med konststycket att köpa exakt samma jävla sketna dammsugare!!!
Hur lyckas jag???
Det värsta är att ingen som känner mig blir ens förvånad :-D
Jaja, på eftermiddagen efter att jag och Sam varit hos Martin i butiken en sväng fick vi ju köra tillbaks till netonnet..
Gissa om killen som togemot dammsugaren skrattade när jag förklarade "missödet"?

På väg därifrån, med en annan modell på dammsugaren, ringde Ann och hade tråkigt så jag och Sam körde dit..
Sam var snäll och hjälpte Ann att städa toan, hon fick ett bra foto där han ligger i duschen och skurar golvet, man ser bara två fötter som sticker fram under draperiet :-)

Sen på kvällen efter Sam badat och han satt i soffan och väntade på sin "lelle" så såg han en avriven papperskant ligga på soffbordet och frågade vad det var, så jag sa vad det var och sa sen att jag skulle kasta den.
"nä, du får inte kasta den" svarade Sam och satt sen tyst en liten stund och verkade fundera..
sen fortsatte han;
"mamma, faktiskt, den kostade 9 kronor"
Tårarna rann som jag skrattade :-D
Var sjutton får han allt ifrån?