dagarna springer iväg!

Jag fattar inte var den sista tiden tagit vägen, tiden går så fort!

Just nu är det mycket med Sam och maten, han strular som bara den och vill knappt dricka vällingen ens..
Förra veckan var vi hos hans läkare och jag bröt ihop fullständigt och bara grät, det kändes så jäkla skönt att bara få ut det!
Tacksamt nog, trots det minimala näringsintaget, så har Sam vuxit 3,5cm på 2 månader!!! Nu är han 99,8cm så han börjar bli stor!
Han väger dock bara 12,8kg så det är inte så konstigt att han ser så smal ut..
Tyvärr ska hans läkare sluta och hon har varit ett enormt stöd, men förhoppningsvis så blir det bra iaf *pepparpeppar*

I lördags var vi och firade en gammal väns dotter som fyllde 2 år..
Hon hade bjudit in ett par andra gamla kompisar till oss och deras barn, och de lekte så otroligt bra ihop!
Det var verkligen roligt att träffa alla, trots åren gått så kändes det inte det minsta konstlat att träffas, så vi sa att vi måste ta och göra om det snart igen..

För att ta en sista uppdatering, i förrgår så kände jag bebis!!!
Underbara känsla, man fylls verkligen av kärlek!
Magbilder har jag inte tagit fler, men tänkte försöka göra det ikväll, det är ju så skoj att kunna kolla på efteråt!

operation trappmakeover

Nu så är mitt projekt äntligen igång!

Ända sen vi flyttade hit för snart fyra år sen har jag sagt att jag vill snygga till trappan, men tiden har inte funnits.

Nu fick jag möjligheten att göra det och det var nu eller om ett par år kändes det som.

Jag började med att plocka ner trappräcket och slipa det och det gick smärtfritt.

Sen skulle jag ge mig på trappan.. Det gick inte riktigt lika bra.

Lacken är extremt tjock och slipen bet inte på den över huvudtaget, snacka om att jag var nära till tårarna!

Idag var Martin och inhandlade en skrapa istället och var snäll och hjälpte mig en bit innan jag tog över, så nu har projektet kommit en liiiiten bit på vägen iaf!

Men mycket är kvar och jag kan helt ärligt säga redan nu, hade jag vetat vilket jobb det är så hade jag aldrig gett mig på det!

Det är bara att hoppas på att slutresultatet kommer att vara värt det ;-)

Den otroligt snygga trappan...

Sakta men säkert!

Helt perfekt...

I förmiddags var det dags för ultraljud..

Dagen började mindre bra, min syster som skulle passa Sam under tiden blev magsjuk, så vi stod utan barnvakt..

Så jag fick ringa till kliniken och säga att vi fick ta med sonen och så fick istället Martin sitta ute i väntrummet med honom medans ultraljudet gjordes. Det kändes aningen snopet.

När vi kom dit så sa dom direkt att om jag först gick in själv så barnmorskan fick mätt det hon skulle (och fick konstatera att allt var ok såklart) så fick Sam lov att följa med in sen så att Martin också fick se, vilka änglar!

Inne i ett stort och fint undersökningsrum så fick jag hoppa upp på britsen och lägga mig och mina ögon riktades mot den stora 42"-skärmen där jag snart skulle få se bebis..

Mitt hjärta bultade hårt och fort, tänk om allt inte var ok?

Så startades skärmen och denna underbara syn dök upp;

En alldeles perfekt liten bebis som såg ut att ligga hur bekvämt som helst! Inte var h*n vidare pigg på att flytta sig heller :-D Raka motsatsen till Sam, lika livlig som han var när vi fick se honom med ultraljud, lika lugn är denna bebisen!

Det syntes så många likheter med Sam från hans ultraljudsbilder, Samma rundade form från pannan ner över näsbenet, samma utskjutande överläpp.. Mysigt att se!

Efter en liten stund fick Martin och Sam också komma in och titta.. Sam såg mest fundersam ut och Martin var såklart lika förälskad i det han såg som jag..

BM flyttade fram mig en dag, så istället för 14+0 så är jag i 14+1 och bf är istället på alla hjärtans dag! Längden på bebis var 8.7cm..

Jag svävar verkligen omkring på moln och glädjetårarna kommer med jämna mellanrum.. Nu känns det verkligt, nu vågar jag slappna av och nu vågar jag äntligen börja njuta av det fantastiska mirakel vi får uppleva för andra gången..

Har lagt sig på sidan, armar och fötter syns

Vår egna lilla alien!

Vad önskar du dig mest av allt?

Den frågan har ett självklart svar för mig.

Att Sam får en normal och sund relation till mat.
Han hade en bra period i våras, riktigt bra.. Det var så att vi nästan vågade hoppas att nu, nu vänder det!
Sen gick det neråt igen, men han åt iaf.. Sen åkte han med moster, mormor och mormors sambo på semester till Egypten. Som vanligt på semester slutade han äta, det var bara hans välling gjord på sondnäring han åt. Problemet var att på denna semestern drog han på sig en förstoppning efter att först varit magsjuk i två dagar.
Sams mage redde inte upp förstoppningen själv och jag gjorde allt jag kunde för att få bukt med den. Jag kämpade med att få i honom fiber, han fick stora mängder lactulos, jag fick honom att dricka hur mycket vätska som helst, jag såg till att han rörde på sig ordentligt och jag masserade hans mage.
Inget hjälpte..

Så vi fick åka till barnakuten, där förstoppning konstaterades och han fick klyx. Jag fick med klyx hem för att ge honom här hemma med. Det hjälpte inte mer än minimalt. Så vi fick åka in igen. Då gjordes en röntgen som visade på svår förstoppning, han hade avföring i hela tarmen, uppifrån och ner samt att tarmen töjts ut.
Så under ett antal dagar fick vi åka in till sjukhuset morron och kväll, på kvällen fick han ett oljelavemang och på morronen ett vattenlavemang.
Det hjälpte, förstoppningen släppte.
Jag förklarade vikten av att äta så att han inte skulle bli förstoppad igen och Sam förstod.

Han har kämpat på med maten och ätit bra några gånger, men mest har det varit att kämpa, men en del mat har iaf åkt ner.
Men för ca 2 veckor sen så svängde det helt, han åt mindre och mindre och nu är vi mer eller mindre tillbaks på ruta ett igen.
Han vill inte äta, han tycker inte om mat längre säger han.
Det spelar ingen roll vad jag gör för mat, hur mycket jag tjatar, bönar eller ber, det hjälper inte.
Han ville ha makaroner med smör och ketchup för en stund sen, så jag gjorde det till honom.
Jag tog 1dl okokta makaroner och kokade upp..
Han åt 4 teskedar.

Han har ätit 100ml välling imorse, så han borde vara hungrig tycker man, men tydligen inte..
Där kommer det största problemet in.. Vällingen..
Den är vår livlina. Hans välling görs på en sondnäring som heter Neocate och tack vare den vet vi att han får i sig en del av näringen han behöver varje dag. Den kan knappast mätta, för den är inte tjock som riktig välling, men ja, den är bättre än inget.
Men nu strular han med vällingen med..
Han dricker, om vi har tur, 120ml av den, men oftast mindre. Vi får inte i honom mer.. Så om han får 4 flaskor på en dag, så är vi alltså glada om han får i sig totalt 480ml välling och det är inte mycket..

Nästa vecka ska vi till hans läkare. Världens underbaraste läkare.
Som jag hört rykten om att hon ska sluta. FAN!
Hon var tjänsteledig under ett år, då fick vi istället en läkare som var rent jävla blåst rent ut sagt.
Efter att ha träffat Sam i 5 minuter så hade han löst allt "han äter inte för han har vällingen som godsak" Afan, är det så enkelt??
Vafan tror han??? Då hade väl problemet varit löst för flera år sen!!!
Så jag får höra med hans läkare om ryktet stämmer och fråga om hon isf kan flytta över Sam till en annan läkare som hon själv har förtroende för..
För helt ärligt, jag orkar inte med fler idiotläkare som anser att matvägran inte existerar! Deras barn har uppenbart aldrig matvägrat..

Ja, det återstår att se nästa vecka om Sam gått upp ngt i vikt och växt ngt.. Hans hår växer iaf knappt längre, inte hans naglar heller.. Det brukar växa som ogräs på sommaren!

Uppgiven, ja det är vad jag är, hur länge orkar man???

Om detta är sommar, hur blir då höst och vinter???

Ja det kan man ju fråga sig!
Regnet vräker ner mest hela tiden och jag vet inte hur många gånger det åskat och blixtrat de senaste dagarna..
Vi har undgått översvämning i källaren med nöd och näppe ett par ggr nu, så jag bara väntar på att vår tur ska ta slut snart.

Nu skulle vi egentligen varit på grillfest.
Ja, vädret är ju kanske inte det bästa, men det är inte därför vi stannat hemma.
Jag vaknade imorse med huvudvärk som måste ha inspirerats av allt åskande och blixtrande, det känns iaf som det.
Som om inte det hade räckt så började jag må så sjukt illa innan, värre än brukligt.. Illamåendet vann och tillslut var det bara att rusa till toan och bli kvar där med huvudet i toastolen.
Är det ngt jag verkligen avskyr så är det att kräka!
Jag lider verkligen med de gravida som har det så nonstop!
Så min diet idag består av blåbärssoppa, vilken lyx! ;-)

Med tanke på illamåendet har Martin fått i uppdrag att laga maten idag.. Jag lyckades släpa mig bort till Ica innan och handlade till tacos, magen höll på att göra uppror igen bara jag tog i förpackningen av blandfärs.
Men tacos, det borde tom Martin klara av att göra, trots sina ickeexisterande matlagningskunskaper ;-)
Bara att hoppas Sam uppskattar hans matlagning, själv håller jag mig som sagt till blåbärssoppan, min nya bästa vän!

Blixtar och dunder..

Jisses vilket oväder som verkar ha lagt sig över hela Skåne!
Det har blixtrat och åskat så att huset nästan skakat och regnet öser ner och har gjort det ett par timmar..
Än klarar brunnen nere vid källaren att svälja vattenmängderna, men det är snart på håret, så nu får det gärna sluta!
Det enda åskoväder som jag varit med om som liknar detta (med blixtar som lyser upp hela himmeln) var på Perhentian island, Malaysia och det varade knappast så länge..

Så, det är sömnlöst med andra ord!

Jag kom på att jag glömt skriva att vi bokat ultraljud! Både jag och Martin känner att det hade varit skönt att få se lillfisen som gömmer sig i min mage så vi får veta att allt är bra med h*n..
Då kan man förhoppningsvis slappna av och njuta på ett helt annat sätt.
Vi har tid för rutinul i v.18+5 (den 20/9) så det är ett tag kvar.
Så vi bokade ett ultraljud på denna kliniken; http://www.emmaultraljudsklinik.se
Det kostar 1000:- men det är det verkligen värt! Vad jag läst folk skrivit så verkar de flesta vara nöjda med kliniken, de är grundliga, tar tid på sig och man får ett antal bilder med sig hem, plus att man får det på CD-skiva med.
Nu får det gärna bli onsdag!

Men just nu tänker jag iaf krypa ner i sängen och smula ner den med mina Marylandcookies och se ngt skräp på TV! ;-)

Man blir trött av att vara social!

Idag unnar vi oss en riktig slappedag, det kan behövas ibland!
Sam har mest legat på soffan och kollat på film och jag har legat brevid. Tidigare slocknade jag visst och sov en hel timme, inte fel!

Jag håller på och truga med maten igen, Sams mage spökar igen och jag är rädd för att han håller på att bli förstoppad igen.. Så det är bara att lura i honom lactulos och tjata om hur viktigt det är att äta riktig mat för att han inte ska bli sjuk igen, bara att hoppas att det vänder och han kan gå på toa snart!

I förrgår åkte jag och Sam till Höör. Där bor en gammal vän till mig med sambo och två barn.
Det var ett antal år sen jag och Sara träffades sist, men det som är så härligt när vi träffas är att det spelar ingen roll hur länge det än är sen vi träffades, det känns alltid som igår!
Hennes pojke Benjamin var helt förälskad i Sams bilar han hade med sig, Sam var väl lite skeptisk, men lät honom leka med dom, förstående som han är så förstod han att Benjamin är nästan 1½ år yngre och inte riktigt kommit på än att man kan leka tillsammans ;-)

Igår hade vi fint besök från Martins kusin Sara som var hemma på besök från London där hon bor, hennes pappa (Martins morbror) och två småbrödrar. Även svärmor, hennes sambo Bengt och min svåger var här.

Så det var en hel del mat som skulle fixas!
Jag hade en period då jag mådde ganska illa, men det släppte igen, men igår slog illamåendet till med full kraft igen. Så när jag stod och gjorde min egna marinad och la köttet i det så stod jag verkligen och ulkade, mindre trevligt.
Så Martin blev tvingad att gå till affären och handla blåbärssoppa till mig och tack vare den överlevde jag dagen och kunde äta på kvällen.

Vi hade verkligen supertrevligt och det blev en hel del gravidsnack, Sara är nämligen gravid med sitt första barn.
När vi snackade för ett tag sen på Facebook så visade det sig att hon var beräknad till 5 dagar efter mig. Nu hade hon blivit flyttad och är istället beräknad till en enda dag innan mig, roligt!
Så vi lovade att vi ska försöka bli bättre på att hålla kontakten, även om vi inte bor i samma land så är det ju såklart roligt att födas åt eftersom vi är ska ha samtidigt.

Nu ska jag och Sam snart köra iväg till netonet's lagershop och byta hans monstertruck vi köpte till honom förra veckan, i förrgår slutade den helt plötsligt att fungera, fråga mig inte varför..

Så det är väl dags att hoppa ur mysbyxorna nu antar jag ;-)

Lite av varje..

Sam ville kolla på katten Gustav på tv innan badet, så jag passar på att skriva lite till!

Barn är underbara ibland..

Det är så skönt att Sam är såpass stor nu så han kan roa sig bra på egen hand, men ibland blir det lite för bra..

Jag stod i godan ro och lagade mat innan och borde väl ha reagerat på att Sam var ovanligt tyst..

Han pladdrar nonstop annars, så är han tyst, då är det ngt skumt på G..

Jodå, visst var det så, när jag tillslut reagerade på tystnaden var det för sent..

Han hade lekt chipskross med en monstertruck.. Så det blir att dammsuga chipssmulor sen, hurra!

Sen får jag väl beklaga mig lite här med..

Häromkvällen så öppnade sig himlen här i Sandby, det vräkte verkligen ner, både jag och Martin jämförde ösregnet med så som det kan vräka ner i t ex Thailand..

Vi har tidigare haft problem med att det läckt in lite vatten från fönstret i Sams rum och i ett av rummen i vårt sovrum, men det är längesen nu och vi trodde att det var åtgärdat..

Trodde...

Jag fick en känsla och sprang upp för att kolla och jösses!!!

I vårt sovrum rann det in bra med vatten från fönstret, där såg det ut som att det mellan två trädelar i fönstret det läckte mellan..

I Sams rum öste det in vatten, det var som om ngn öppnat en kran..

Där kommer det från skarven mellan fönster och "taket" (inte taket, men den del av väggen som sticker ut ovanför taket, svårt att förklara)..

Så frågan är om det läcker in där alltid när det regnar, men såpass lite så att det inte syns invändigt.. och då kommer följdfrågan, hur är där med fukt och mögel???

Sam var dålig x antal ggr i våras t ex, hans förkylningsastma strulade heeela tiden och han var tom så dålig så att han blev inlagd vid ett tillfälle..

Kan det ha berott på fukt/mögel???

Martin har fått tag på en byggställning, men vi har en del att göra denna veckan, men nästa vecka kommer han och svärmors sambo som kan det här med att sätta in fönster försöka fixa det. Dom får plocka ut fönsterna. I Sams rum så återstår det alltså att se ifall tegel och isolering också måste plockas bort..

Rolig extrautgift :-/

Själv packar jag en väska och flyttar in med Sam hos svärfar och hans fru några dagar, det ska bli skönt att slippa se eländet!

Jag avslutar med en bild på världens sötaste som jag tog precis..

Vi byggde koja innan idag och där ligger han och kollar tv nu, han har även bestämt att han ska sova i kojan inatt ;-)

v.13 (12+5)

Tiden går så jäkla fort!

Med Sam försökte vi fota magen en gång varannan vecka från jag var i v13 (12+0) så vi sa att det skulle vi göra nu med, men ojdå, det missade vi ;-)

Idag tog jag iaf magbild, så här har ni det, plus magen med Sam..

magen med tvåan magen med Sam

Slänger även in en bild på min snygga mage framifrån..

Visst ger dom vackra blåmärkena magen en liten extra lyster?

Tyvärr får jag ju ta sprutorna i magen nu sålänge jag kan och därefter blir det i låret och skinkan jag får ta dom i..

åh så tråkigt!

Fy sjutton för tråkiga dagar!
Jag har haft ett par sådana dagar nu, allt känns så satans tråkigt!
Jag har noll energi och hade kunnat dra täcket över huvudet och sova hur mycket som helst..
Det är bara att hoppas att det vänder snart, för sådana dagar är ngt av det värsta jag vet!